Idag nyss var översta rubriken på CNN:s Political Ticker som jag barnsligt förtjust följer, fascinerad över primärvalets krumbukter mellan ur svensk politisk synvinkeln snarlika kandidater, ”Aloha: Chelsea to campaign in Hawaii”. Funktionen hos ordet ”Aloha” är enbart att signalera att denna artikel handlar om Hawaii. (Själva artikeln handlar om att Chelsea Clinton är intrummad för att hjälpa sin mors kandidatur och att Hawaii får celebert besök – ödelstaten brukar glömmas bort både i primärval och i själva presidentvalet eftersom den är starkt demokratisk och kampanjer påverkar färre röstande där.)
Aloha, som i varierande källor förklaras betyda ”kärlek”, ”respekt”, ”vänskap” och ”hej”, betyder helt enkelt ingenting längre. Varje företeelse som kommer från, far till eller handlar om Hawaii-öarna etiketteras med ”Aloha”. Jag äger flera Hawaii-skjortor själv, som på engelska kallas för … just det, Aloha shirts. I hamnen i Honolulu står ett klocktorn som döpts till … Aloha tower. Flera flygbolag heter något på Aloha air, stadion i Honolulu heter Aloha stadium, själva delstaten kallar sig The Aloha state. Jo, och den Hawaiianska livsstilen kallas för the Aloha spirit Det tar aldrig slut.
Det är på något sätt den slutgiltiga förolämpningen till den kvarvarande befolkningsspillran (som talar ett ännu, med nöd och näppe, levande språk) att kolonialisterna orkat ta och lära sig precis ett enda av språkets ord, som sen kletas på allting. Kan de inte lära sig åtminstone ett tiotal, tycker man?
(Jo, far man till Hawaii visar det sig att folk iallmänhet kan säga ”Mahalo” (tack) också. Två ord.)
Ord, egentligen. 