Svar: Flugor av varaktig betydelse: att värdera förändring

(Detta är urspungligen ett svar på ett av Masudabreven)

Nina funderar på människans roll i en föränderlig värld, i en allt snabbare föränderlig värld, och på hur den förändringen ska kunna karakteriseras kvalitativt. Dysterkvistar och dystopiker säger ofta att människan inte är byggd för det här samhället. Det är förstås nys. Människan är inte byggd för något samhälle alls, men byggd för att just hantera förändring. Det är det vi har språk och en social förmåga för: vi kan berätta för varandra om saker vi inte sett själv och bedöma våra vänners erfarenheters tillförlitlighet genom samtal med dem.

Men trots det har inte världen förändrats i särskilt snabb takt under människans kända historia. De flesta generationer innan oss har lämnat ungefär samma värld som den de kom till.

Idag är det inte så. Vi och generationerna närmast innan oss har förändrat världen oerhört snabbt och bejakar och anammar förändringen mer än vi vänder oss tillbaka till tradition och erfarenhet. I det hastigt växande informationssamhället betraktas de tidigare generationernas livserfarenheter som mindre relevanta för de kommande generationernas lycka, framgång och välbefinnande än de någonsin varit tidigare. Farmor vet ändå ingenting om hur man umgås med virtuella vänner, om att vara ständigt uppkopplad, om det flerspråkiga och flerkulturella umgänge vi har. Förändringens hastighet, gradienten, är så hög att erfarenhetshorisonten krymper. Iallafall så erfar vi det så.

Så vad menar då Nina vore historiestudiets roll?

Det attraktiva svaret vore ju att historien kan åter vidga erfarenhetshorisonten, att visa på paralleller, att säga att det liv vi lever idag i väsentliga drag är likadant som det liv vi levde i tidigare varianter av samma samhälle vi åter och åter upplever – att helt enkelt visa oss att ungdomskult och utvecklingsenvetenhet är enögt och dumt och att reflektion och respekt för erfarenheter kan fungera som roder i att söka oss framåt. Men Ninas exempel från Frankrike visar ju hur det tydliga orsakssambandet mellan upplysningsideal och revolution som det beskrivits i den historiska litteraturen kan beskrivas på nytt utifrån populärlitteraturens och politiska pamfletters roll i att skapa en folkvilja baserad inte på upplysning utan på klassförakt. Det visar på nödvändigheten av noggrant och genomgripande historiestudium – hur nya studier fortsatt förändrar vår bild av förloppen. Ibland kan den bilden hjälpa oss förstå vår samtid. Så självklart behövs mer historisk forskning.

Men samtidigt kan den tjäna som en illustration för riskerna med att sampla vetenskapliga faktoider. Det finns gott om låtsasvetenskapliga ansatser, ibland bara korkade och ibland rent bedrägliga, som ger sig ut för att förklara vår samtid och vårt beteende. Mannens sexualitet och våldsamhet, kvinnans vårdande instinkter, människans obändiga nyfikenhet, behov av tillfredsställelse, bekräftelse, makt, trygghet, vår längtan efter den slutliga döden och fruktan för den, samhällsvävens essentialitet och samhällets inneboende våld mot sina invånare – komplicerade och överspecifika teorier om människan och kulturen motiveras genom en underspecificerad soppa av slumpvis valda fakta om vårt biologiska maskiner (”testosteron gör att vi måste bete oss så”), omtolkningar av yttranden av starka historiska varumärken (”Freud ville inte bli tolkad bokstavligt”), och beskrivningar av historiska förlopp (”första världskriget var egentligen en ungdomsrevolt”).

Det är klart vi vill veta mer om vårt förflutna. Men hur kan vi rikta vår nyfikenhet bakåt lika väl som framåt så att det förflutnas relevans blir mer tydlig och inte enbart en större trave skojiga anekdoter?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: