Vetenskap eller inte?

I det höstliga oktober har dagspressens fortsatta diskussion om klinisk själavård kommit fram till frågan om evidens. Det finns anledning att tala länge och väl om vad evidens är, men dagens inlägg på Idag-sidan pockar på en reflektion i all hast.

Filosofen Jonna Bornemark citeras. Hon berättar ”… att en stor del av den möjliga kunskapen om människan faller utanför om man enbart håller sig till det som är kvantifierbart och generaliserbart.” vilket redan det är märkligt, om hon med kunskap talar om vetenskaplig kunskap. Märkligt – för nog ska väl vetenskaplig kunskap vara generaliserbar! Inte nödvändigtvis på individnivå, vilket förmodligen är det hon menar, men att enbart katalogisera singulariteter är förstås inte intressant eller fruktbart för någon. Hon menar säkert någonting i stil med att ”kunskap om enskilda individer kan inte enbart härledas från generella principer och tillämpningsföreskrifter” och ”ska vi tillhandahålla god själavård till nödlidande individer får vi inte bortse från individens speciella situation”. Hon säger vidare i artikeln nämligen någonting ”Varje människa och varje situation är unik. Diagnoser är ingen exakt vetenskap och kan inte fånga den problematik som en enskild bär på. En terapeut kan med tiden upparbeta en praktisk kunskap för det unika.”

Och det är ju rimligt. Men hon argumenterar emot all utvärdering av kliniska studier: ”Studier enligt naturvetenskaplig modell på en viss metods effektivitet ger hon inte mycket för. Testerna som deltagande patienter fyller i före, under och efter studierna säger mycket litet. Svaren på hur man mår är alltför beroende av dagsform och vad man menar med att man mår på ett visst sätt. Men den meningen kan inte testet avläsa, och resultatet är därför tomt på innehåll”.

Hur tror hon vi ska kunna välja mellan god och dålig vård? Har inte god vård effekt? Även om de studier hon recenserar vore värdelösa – borde inte det gå komma fram till studier som fungerar och avläser det de ska?

Det är verkligen sorgligt om en inomvetenskaplig kritik mot studieutformning skall komma att kasta ut all vetenskapligt vederhäftig utvärdering med badvattnet. Jag är säker på att filosofen Bornemark egentligen vet bättre, men misstänker att hon har en egen hypotes om att den psykodynamiskt inriktade, enligt hittillsvarande empiriska studier verkningslösa, vårdformen är bättre på något annat plan. Men då får hon visa det!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: