Idag ogillades enligt dagspressen åtalet mot de två burdusa och otrevliga tunnelbanepoliserna som förra året gav sig på en förbipasserande bloggare i tunnelbanan som fotograferade dem i sin tjänsteutövning. Det finns säkert mycket juridik att diskutera i frågan men en för den i sakfrågan och i juridik okunniga medborgaren är det intressant att läsa tingsrättens utlåtande.
Först blir läsaren brydd över språkbruket som blandar juridisk syntax med påklistrad informalitet: de tilltalade och målsägaren tituleras med förnamn och andra i narrationen närvarande personer beskrivs som ”killar”.
Sedan väljer tingsrätten i sitt utlåtande citera fem ord ur den målsägande Jesper Nilssons blogg: ”mig knäcker ni inte snutjävlar”.
Och till sist, mot slutet av sitt utlåtande, skriver tingsrätten att ”Tingsrätten kan inte heller bortse från vad som framkommit i fråga om att Nilsson kan ha haft en viss politisk agenda och syfte med såväl fotografe- ringen som den efterföljande publiceringen.”
Då undrar läsaren förstås varför inte tingsrätten kan det?
Ord, egentligen. 
” ”Tingsrätten kan inte heller bortse från vad som framkommit i fråga om att Nilsson kan ha haft en viss politisk agenda och syfte med såväl fotografe- ringen som den efterföljande publiceringen.”
Då undrar läsaren förstås varför inte tingsrätten kan det?”
Detta är sverige, Tryckfriheten för journalister gäller enbart de som följer den av Partiet godkända politiska agendan.