om kvalitetskrav och rankning av högskolor och kvalitetskrav på studenter

Högskolorna har tidigare ställt sig i varierad krav skeptiska till rankning eller andra formella kvantitativa jämförelser mellan olika högskolor i landet. Det är dock numera ett vedertaget informationskvantum för studenter inför val av lärosäte och för högskolor att skryta och träta om inbördes. Nyss kom en ny rankning som ger Karolinska institutet en hedervärd förstaplats i listan, baserat på en sammanvägning av flera olika redan var för sig relevanta bedömningsfaktorer.

Det saknas dock en delmetrik i sammanhanget: den om akademisk självkänsla och beslutsmässighet. Vore det en faktor skulle inte Karolinska institutet nå så hög position i listan.

Generellt gäller i alla ämnen och på alla lärosäten överallt i världen att för att få disputera krävs att doktoranden visat färdigheter i att självständigt utföra och sedan redovisa forskning som erkänns av andra forskare som nyskapande och solid enligt de kvalitetskriterier som gäller i forskningsfältet i fråga. Dessa krav formuleras och granskas på många olika sätt beroende på traditioner och växlande och föränderliga krav och insikter. Detta diskuteras ofta och länge av forskningsinstitutioner och det är känt att olika institutioner lägger olika hög grad av noggrannhet vid granskningen. En doktor är en doktor men en doktor från ett kulturområde och där från en institution som är känd för att vara noggrann i granskningsförfarandet är mer värd. Det är som sig bör.

Men här spelar Karolinska högt med sitt rykte. För att öka genomströmningen av studenter (det är ett externt budgetkrav) och för att likforma kvaliteten hos sina examinerade doktorer (av vilka majoriteten inte siktar på ett forskningsyrke utan har doktorsexamen som ett tillägg till CV:n för att kunna få en eftertraktad klinisk överläkartjänst i huvudstadsområdet) har institutionen krav på att en doktorand måste ha fyra publikationer i tidskrifter från en i förväg bestämd lista. Det vill säga: Karolinska har outsourceat sin examinationsrätt till ett antal tidskriftsredaktioner. Det vill säga: om jag skulle lyckas publicera fyra artiklar i dessa tidskrifter skulle jag helt rimligen kunna säga att jag har precis samma meriter som en doktor från Karolinska utan att ha utsatt mig för den ökänt bråkiga atmosfären hos forskningpersonalen där. Karolinskas stämpel betyder ganska lite om det i själva verket är tidskrifternas stämplar som är de som bestämmer beslutet.

En relaterad fråga — även den om akademisk självkänsla — är den om studenter. Varje år får vi läsa om högskolepedagoger som beklagar sig över den låga standarden i råmaterialet de får att förädla och rapporter som bekräftar observationerna från högskolan enkannerligen i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Studenter kan mindre och mindre. De måste ges mer och mer stödundervisning för att kunna tillgodogöra sig den undervisning lärosätet erbjuder. Lärosätena sänker kraven för att … ja, varför?

Det är inte konstigt att studenternas kunskaper inte alltid motsvarar högskolornas förhoppningar eftersom studenter väljs in på betyg, betygen har många funktioner och deras funktion som urvalskriterium till vidare studier bara är en av dem. De är helt enkelt ofta en bristfällig indikator på framtida studieframgångar och bygger mest på elevernas kompetens i den tidigare skolformen. Gymnasieskolorna är mer heterogena än tidigare och hela skolformen lever under konstanta politiskt bestämda reformer av mycket varierande kvalitet.

Detta är relaterat till självkänslan ovan. Bästa gnälliga högskolor: Ta hand om intagningen själv och ställ de krav som ni tycker är nödvändiga! Redan idag är det utan regelomformulering möjligt för högskolor att tilldela en tredjedel av sina platser till studenter de själv väljer ut till exempel via intervjuer eller essäer. Hur många utnyttjar den möjligheten att höja kvaliteten på sina studenter? Och om det lyckas väl är det inte svårt att motivera ett arbete för att öka den andelen. Gör det! Så funkar världens bästa högskolor idag: de förbehåller sig själva rätten att välja sina studenter och outsourcear inte det till gymnasielärarna ensamma!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: