Wallenberg

14/01/2001

I dagarna (januari 2001) har SvD drivit en diskussion om hur den svenska efterkrigsregeringen offrade Raoul Wallenberg genom att utrikesministern Östen Unden och ambassadören i Moskva, Staffan Söderblom, inte velat reta Stalin genom att ställa krav.

Tonläget i artikeln är upprörd – som om efterkrigsregeringen och då enkannerligen Unden och Söderblom gjort fel. Dels hävdas det att Stalin själv beordrat tillfångatagandet av Wallenberg för att ha honom som pant för utväxling av fångar. Dels hävdas att inte Unden och Söderblom inte velat reta Stalin. Ytterligare citeras Per-Albin Hansson: ”Unden var en till pinsamhet rättrådig människa och ville inte inlåta sig på människohandel”. Och bakom ligger förstås baltutlämningn och spökar.

Vad vill SvD? Skulle det ha varit vackrare om Unden växlat Wallenberg mot ryska flyktingar? Skulle Unden framstå i bättre dager om han mot sina principer inlåtit sig i människohandel? På vilket sätt är man undfallen om man INTE går med på en föreslagen affär? Och kan SvD ta reda på vilka de tilltänkta offren för utbytet var och fråga dem vad de tycker?

Annonser