Kost och marknadens villkor

”Är det är skämt för helvete?!” tyckte kafeinnehavaren på Eriksdalsbadet när jag tog den vidhängande bilden på hans sporthallsutbud. Samtalet började inte så bra.

Jag var lite småhungrig efter en längre simtur i femtimetersbassängen men när jag granskade kafets erbjudanden som mest bestod av pomfritter med eller utan grillkrydda och hårdfriterade kycklingbitar tappade jag aptiten och sa någonting lite mindre smickrande om saken. Jag köpte en banan iallafall. Sen tog jag den här bilden och stämningen gick från lite dålig till lite sämre.

dignande hyllor fulla med godis

mums mums kokosboll

Kafeinnehavaren ifrågasatte min kompetens att driva kafeverksamhet, förståelse för de ekonomiska villkor han som arbetsgivare arbetade under och menade att offentlig styrning av affärsverksamhet inte brukar fungera; jag sade inte emot alls när de gäller de två förra argumenten, men jag ifrågasatte hans vilja att erbjuda de tjänster som man kunde vänta sig i en kommunal simhall och tyckte att jag som kommuninvånare mycket väl har rätt att ställa krav på vilka erbjudanden kan tänkas vara lämpliga att möta den otvetydiga efterfrågan som simturer skapar i södermalmsbor och tillresta gäster.

Kafeinnehavaren hänvisade till sina tjugofem år som kock och visade på en av mina medhavda tonåringar som under det livliga samtalet hunnit både beställa, betala och smaska i sig ett tråg av de pomfritter jag själv ratat som otjänliga. Han sade också att han får höra sådan här kritik hela tiden och att de som gnäller inte köper något ändå. Jag föreslog att det vore konstigt om missnöjda kunder köpte något och att om han hör gnäll hela tiden det kanske vore möjligt göra något åt saken; kafeinnehavaren å sin sida ansåg att de som inte köper något inte räknas som kunder och att det inte går att laga mat till folk som inte säger vad de vill ha.

Vi avslutade samtalet i något mildare ton. Men nu har kafeinnehavaren och jag ett gemensamt uppdrag åt alla er: ni som råkar besöka Eriksdalshallen för ett bad, ni kan väl se till att använda förslagslådan som kafeinnehavaren satt upp så att han kan samla intryck för en kommande ny matsedel. Kafeinnehavaren har ett stort utbud och rättigheter att servera alkohol, men anser inte att kunderna vill ha nyttig mat och får inte enligt arrendet använda den senare rättigheten i sin verksamhet.

Jag vet vad jag tycker. Jag vill få bort den aptitdödande skylten ”Mat Korv Hamburgare Godis Glass” och stekflottsdoften som påminner om Herrgårdsgrillen i Björknäs på sjuttitalet. Ja, eller faktiskt sporthallsgrillen i Nacka idrottshall på åttitalet. Jag vill ha en god öl och en soppa och en ostmacka på surdegsbröd. Jag vill se att arrendet ställer vettiga krav på arrendatorn. Jag ska skriva det på en lapp och lägga i förslagslådan nästa vecka när jag börjar regelbundet använda mitt nyinköpta årskort. Jag lär få fler tillfällen att umgås med min nye bekanting i kafeet om mina föresatser för 2010.

Ni kan också hjälpa till.

Annonser

One Response to Kost och marknadens villkor

  1. Lena skriver:

    Var på Eriksdalsbadet idag och kom att tänka på dig i kön till kaffeét. Surdegsbröd finns inte men några trevliga och matiga thailändska rätter, lasagne, sallader och annat smått och gott som inte kommer från grillen. Det lönar sig att bråka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: